Jane Eyre?

En kvällssysselsättning, då man har läst alla sina böcker varvet runt, är att göra allehanda personlighetstest av typen; Vilken färg är du? Vad skulle du heta som Indian? Vilken stad skulle du egentligen bo i? 

Jag har skrivit ett tidigare inlägg om detta då jag fann ut att jag egentligen skulle varit astronaut eller lärare... finns att läsa här

Denna gång var det dags för: Vilken romanhjältinna är du? Och det roligaste med dessa tester är motiveringen varför - oavsett om det stämmer eller ej. Jag blev denna gång Jane Eyre med motiveringen:

You may appear quiet and shy at first, but you are actually an incredibly intelligent, independent person. You are not afraid to stand up for your self, and you value honesty and justice above all. You don't let the "rules" of society tell you what you can and cannot be, which is why you are pretty awesome.

Jag har läst Jane Eyre för mycket länge sedan. Minns faktiskt inte mer än att jag blev glatt överraskad av boken. Kan därför inte säga om något om denna analys av Jane Eyre - mitt litterära alter ego. Men det jag tar med är att jag är "pretty awsome" och det är du med. Fortsatt skön dag.

Roligt

Roligt när skyltarna på husfasaden nästan är större än byggnaden de sitter på. Känns lite obalanserat och nästan som om huset skulle kunna tippa. Håller mig på andra sidan vägen för säkerhets skull...

Man har lite längtan i kroppen....

Ibland när jag går till jobbet följer Emma och hennes nanny med en bit. På väg mot taxikön finns nämligen ingången till lekrummet. Det blir en bra distraktion och inte bara tråkigheter när först pappa Johan går och sedan jag efter en liten stund. Försöker alltid stjäla mig en liten kram och gos innan hon springer in genom dörrarna, men det är ibland lättare sagt än gjort. När siktet är inställt på lekrummet är det det som gäller i första hand.

Sedan under dagen finns en sådan fiffiluring i tankarna...

...och man möts av denna lilla busiga ko när man kommer hem. Inte konstigt att man får lite längtan i kroppen.

Bloggtips

Snubblade over en blogg med hög igenkänningsfaktor och superfina illustrationer. HejHejVardagsliv heter den. Handlar om en tvåbarnsmamma och familjeliv, funderingar runt livet och föräldraskapet. Här kan man spana in bloggen.

Den sista striden

Hej och hå. Trogen Modesty läsare som jag är läser med tungsinne den sista novellsamlingen, Den sista striden av Peter O'Donnell. Jag har läst den förut, liksom alla Modesty böcker, så jag vet handlingen, vet vad som kommer hända. Men likafullt gråter jag i slutet, då min älskade hjältinna dör. Det är sorgligt att ta farväl till henne då jag har haft en lång relation till Modesty. Tror jag läste första boken 1997, så det är ett par år sedan nu och varje år gör jag återbesök till mina favorit böcker. Men det trösterika i detta är ändå att trots att hon dör i sista boken, så finns möjligheten kvar att träffa henne då hon lever kvar på de andra boksidorna. Det är allt för väl att texten från böckerna inte försvinner allt eftersom man läser raderna...

Den sista striden är inte min favorit bok. Den består av fem noveller och det är kanske kortformatet som gör att jag inte riktigt gillar boken. Intrigen blir för enkel (inte för att de andra Modesty böckerna är superkomplicerade...) och upplösningen kommer för snabbt och enkelt. Det är kanske därför jag inte heller har fångats av serien Modesty. Jag gillar faktiskt bara böckerna. Och de läser jag gärna om. Lite som att komma hem, varje gång.

Sai Kung

Emma och jag åkte på utflykt med SWEA till Sai Kung häromdagen. SWEA är en global ideell förening och ett nätvärk för svenska eller svensktalande kvinnor som är eller har varit bosatta utanför Sverige. (Mer information om SWEA via www.swea.org )

Det var en fantastiskt härlig dag och utflykt till Sai Kung och närliggande öar. Hongkong består till stor del av en fantastisk skärgård. Dagens program innehöll en tur till vacker strand till närbeläggen ö, en rundtur i gamla stan och en lokal god dumpling lunch. En härlig dag på det stora hela. 

Torka aldrig tårar

Har precis sett "Torka aldrig tårar utan handskar". En TV serie i tre delar, manus Jonas Gardell. Den handlar om kärlek, AIDS och fördomar. En sevärd och tänkvärd upplevelse. Alltid nyttigt med nya perspektiv.