Sidor

söndag 26 april 2015

Kvällspromenad



Emma och jag roar oss bäst vi kan när Johan är på jobbresa i USA. Idag har vi kvällsutforskat Tjörnin, en damm/sjö i Reykjavik. På ena kanten av dammen hittar vi Rådhuset som beroende på vinkel, stiger upp ur Tjörnin.

Mot stadscentrumhållet ett mossbeklätt vattenfall....


...som var helt magiskt från en annan vinkel. Mossbeklädd yta som har ett delvis frusit vattenfall. Dammen framför är delvis frusen och det öppna vattnet krusas i vinden. Sagolikt vackert. 



Går man längs Tjörnin kan man se Rådhuset komma upp dom ett grekiskt tempel ur vattnet. 


Man har även en stålade utsikt över ett särdeles vackert Reykjavik. (Det gäller att välja vinkel). Reykjavik som stad är både mycket vacker och pittoresk samtidigt som den stundtals är grå och betongig. 


Gillar att gå på de små smala gatorna i stadens centrum. Massa fina hus med färgglad korrugerad plåt.



tisdag 21 april 2015

Utflykt till Perlan

 

I helgen promenerade vi till Perlan. Passade på att fika morotskaka och kaffe i caféet ned 360 graders utsikt över Reykjavik. Perlan ligger på en höjd så utsikten över staden är fin. 

Sedan gick vi en tur i omgivningarna. Det är nog det närmaste skog jag har varit på länge. Och vad jag inser att jag saknat skogen. Träden. Friskluften. Mjuk barrmatta. 


Emma hittade stenar. En ny fascination. Att hålla i, plocka upp, kasta framför sig, plocka upp igen och kanske tugga lite på. 


Sedan blev hon trött och sov gott i vagnen på vägen hem. 


Jag hittade tussilagos, ytterligare ett vårtecken. Och jag kunde inte motstå att plocka ett par för att traditionsenligt sätta i en äggkoppsvas. 



Härligt dag. Mer skog åt folket!






söndag 19 april 2015

Jag tror på våren



En lördagspromenad och hittar krokus i rabatterna. Är våren på G? 

torsdag 16 april 2015

BANG



Inte så långt från där vi bor är det en byggarbetsplats. Det håller på att spränga grund nu. Varje eftermiddag mellan fem och halv sju kommer en eller två rejäla urladdningar. Första gången de sprängde, då man inte visste var det var, blev jag lite skraj. Kändes som en minijordbävning. När det hände igen dagen därpå och de följande dagar och vi började märka att de hade en varningssignal innan och en signal efter för att tala om att det är klart.

Jag vet inte om det blir bättre eller sämre med signalerna. När man hör den så ver man att det snart är dags. Snart, snart, snart, snart, BANG!!! Det är en olustig förväntan som byggs upp nästan ökar för var sekund som urladdningen dröjer. Ungefär som att åka en åkattraktion som frittfall. Man sitter där i luften och vet att snart släpper se korgen och man åker i en hisnande fart ner. Att sitta högt i luften är inte det läskiga, det är den utdragna väntan på släppet som ökar upplevelsen. 

Vissa dagar hör man inte varningssignalen innan och man blir lite tagen med överraskning och det är nästan bättre.

Det ska bli skönt när sprängningarna är över, även om det är intressant att kolla hur de gör. Hur grävmaskinerna flyttar skyddsmattorna och hur de pillar ner spräng stavar i grunden.






lördag 11 april 2015

Måleri


Första gången med fingerfärg. Roligt och kladdigt!


Heja, heja



Läst Martina Haags Heja Heja. En bok som handlar om hennes förvandling till Maratonlöpare från en som bli trött av att gå i trappor. Det låter kanske lite torrt men hon skriver på ett lustfyllt sätt och boken är mer en betraktelse och kåserier över förvandlingen och resan dit. Inte så  mycket springteknik. Gav mig inspiration och lust att springa igen. 

Tog mig ut en sväng under påsken bara för att testa benen lite. Gick mest men det var skönt att komma ut igen.  Passade på att ta 360graders bild där jag vände.


Konstigt fyrtorn?



Hus och Esja i bakgrunden


Vatten och delar av hamnen


Reykjavik och området där vi bor



onsdag 1 april 2015

Ingen vår



Det har blivit kallt igen. Massa minus på morgonen men ganska klar himmel och sol på dagen. Men att vänta på buss är kallt. Det har dock blivit lite uthärdligare då vår Hongkong kontainer äntlighen dykt upp och man har mer kläder att välja mellan. I dagarna går jag klädd i Johans alldeles förstora men ack så sköna vinterjacka. Nästan behagligt att vara ute i den...


På mornarna, när man väntar på bussen, kan man roa sig med att titta på djursilluetterna som är målade på marken. Min bästa gissning är att det är avbildninar i naturlig storlek och späckhuggaren och valen är STORA djur.


Det var allt för idag. Hoppas att ni har mer sol och värme där ni befinner er.