Attityd

Tänk så mycket en bakvänd hakklapp kan göra för attityden. Att gå från snäll bebis med hakklapp till en flygande superbebis bara på en sekund. Lite som Stålmannen när han tar av sig glasögonen och sliter av sig skjortan. Eller tonåringen som vänder på kepsen. Man jobbar liksom med det man har.

Vad smakar rosa?

Att ha en liten nyfiken fyramånaders hemma gör att jag själv upptäcker världen på nytt. Vi tittar länge på lampor. Att ligga och mysa på morgonen i sängen kompletteras med att leka med händerna. E kan titta länge på en hand som öppnar sig och sluter sig, en hand som rör sig nära E och som flyttar sig från bebisen. Och det är med skräckblandad förtjusning handen kommer nära, 'piper' på näsan för att sedan försvinna utom räckhåll.

Att vara nyfiken innebär även att en randig tröja kan vara distraherande när hon ammar. Äta lite, titta och känna på tröjan, äta lite igen. Vi går även runt mycket i lägenheten och tittar på tvätten på torkställningen, på kuddarna i soffan, hälsar på bebisen i spegeln. Och så tittar vi på den fina filten Jenny-syster gjort till E. Den har masa djur som vi pratar om. 

-Det är är en kanin. Vad säger kaninen? 

Ja vad säger kaninen egentligen? Och allt ska upptäckas med ögonen och sedan händerna och sedan ska allt in i munnen. För hur smakar rosa?

Piñata för bebis

Babysittern blir roligare och roligare. I synnerlighet om man har en leksak också. Eller något att slå på och vifta händerna mot. Glädjen i att få något att röra sig genom att slå på det. Och förvåningen över att saker rör sig när man sparkar med benen. Nya upptäckter var dag.

Emma i sin kanintröja

Var tog chokladen vägen?

Att det ska vara så svårt

Inte så lätt att ta kort på en bebis som inte ligger still. Nästan alla kort har rörelseoskärpa. Vift, vift med armarna. Vift, vift med benen. Men hon är söt i uggletröjan som jag köpte innan jag visste att det var Emma som skulle komma.

Och sedan ytterligare försök på familjeporträtt. Denna gång vill vi försöka få med Hongkongsskyline i bakgrunden. Det var inte helt lätt, inte heller att få med oss alla tre på dessa 'selfie' kort.

Pret à manger

Byggnaden där jag jobbar har nu fått en pret à manger. Trevligt med ytterligare ett matställe. Det har varit lite ensidigt innan. Så allt nytt är välkommet. Pret har kaffe, fika, sallader, mackor och allt lagas där och ska vara organiskt. 

Lite farligt är det dock att det säljs goda chokladcroissanter i byggnaden där man jobbar. Självdisciplin är så svårt då.

Tillgänglighet

I decembernummeret av Bulletinen skrev jag en liten fundering kring tillgänglighet. Den kan man läsa via länken nedan. Finns även en hel del annat i tidningen som rör livet i Hongkong och i sydkina. Bulletinen är en tidning som går ut till svenskkollonin i området och alla uppmanas att bidra. Brukar vara trevlig och blandad läsning.

https://docs.google.com/viewer?url=http://www.swedcham.com.hk/wp-content/uploads/2013/12/Bulletinen_December_2013web.pdf

Gatuliv

Det är många människor som bor i Hongkong och många människor på en ganska begränsad yta. Det gör att man allt som oftast får se människor göra allehanda saker som man kanske annars gör lite mer i enskildhet. Till exempel mannen som klipper naglarna när han åker rulltrappa. Lite tidseffektivt liksom... Eller mannen som flera kvällar i rad som gör uppsjungnings övningar på strandpromenaden, överröstar havet, samtidigt som han strechar. Har nu barnvagnspromenerat flera dagar till ljudet av la, la, la, ma, ma, ma, åååååå. Fast tonsatt förstås.

Med tiden tar man själv efter och gör saker utan att bry sig så mycket om var andra människor tänker. Drar mig inte längre för att göra strech/yoga övningar offentligt. Sjunger själv glatt och högljudt för att roa Emma när vi är ute och går, trots avsaknad av sångröst. Ganska befriande faktiskt.

Nyord

Kära SAOL

Att vara ny förälder innebär ständigt nya upplevelser. Massor av första gånger. Första blöjbytet ever. Första jollret. Första leendet. Ja, helt enkelt massa förstagångsupplevelser. Då man beträder dessa nya jungfruliga marker så upptäcker jag att språket inte helt räcker till för att beskriva allt det nya eller de nya situationer som uppstår. Så här kommer förslag på ett par nya ord;

Snäta, snäter. Då bebisen sov-äter. Suger lite på bröstet, vilar en lång stund, fortsätter sedan äta och blir ledsen om man försöker koppla bort vacuumgreppet. Snätandet kan pågå länge, så länge matgivaren (mamman) orkar sitta still. 

Jag kan även tänka mig en översättning tilll engelskan sleating (sleeping eating).

Snitta, snittar. (Jag är medveten om att ordet redan finns i betydelsen skära upp, men här kommer en ny mening till bebissammanhang.) Sov tittar, det vill säga antingen när bebisen sover med lätt öppna ögon, eller då den bara nästan sover och tittar för att hålla koll att man fortfarande finns i närheten. Den engelska översättningen skulle kunna vara slatching (sleeping watching).

En liten kommentar till stavningen; rent logiskt borde de nya orden bli säta och sitta, men att lägga till bokstaven 'n' gör att ordet ligger bättre i munnen. 

Exempelmeningar

Hur är det med bebisen? - Hon snittar, så vi får vara lite tysta....

Vad gör ni? -Snäter lite.

Vintermys

Känns lite konstigt att skriva ett inlägg om vintermys från Hongkong. Vintern här är inget jämfört hur kallt det kan bli hemma i Sverige. Men jämfört med sommartemperaturer så är det lite kallt nu, i synnerlighet på kvällar och nätter och då finns det behov av lite mys.

För att mysa till det i den annars lite sterila hotellägenheten som vi bor i har vi nu inför julen köpt en stjärnljusslinga från IKEA. Den ligger vid sänggaveln och ger ett fint ljus i sovrummet. Ljusslingan funkar även som ett säkert kort för att distrahera och roa kinkig bebis. Att man kan bli så lycklig och lugn av att kolla lite på ljus.

Annars är tedrickande något jag förknippar med vinterkvällar. Teburken ovan köpte jag enbart på att den påminde om mormors teburkar som de hade när vi var små. Mormor var en burksamlare av rang och hade alltid massa fina och praktiska burkar. Har ännu inte vågat mig på detta te, då det luktar minst sagt intressant om teet inuti. Men burken är ju fin.

Pukka teerna är annars en favorit just nu. Den rödaförpackningen har ett chai-te som som smakar jul. Smaker av kanel och ingefära. Gott och värmande. Teet som finns i den turkosa asken är ett friskt mint te, långt bättre än Friggs örtter.

Återigen Modesty

Denna gång var det Kvinna i Silver och Drakklon av Peter O'Donnel som stod på tur.

I Kvinna i silver blir Sir Tarrant kidnappad under en tjänsteresa i Frankrike. Genom trånga klippor i bergen och underjordiska grottor lyckas Modesty och Willie att ta sig in i slottet där Tarrant hålles gömd. Väl där stöter räddningsaktionen på problem och även de blir tillfånga. Återigen får Modesty visa prov på all sin stridsduglighet och uppfinningsrikedom.

I Drakklon plockar Modesty under sin ensamsegling upp en man som lider sjönöd. Mannen säger sig vara en konstnär som man trodde hade drunknat för flera månader sedan och dessutom i ett helt annat hav. Detta är upptakten till en intrig där Modesty och hennes trogna Willie möter skrupelfria skurkar, vacker konst och mångmiljardärer.

Promenad

Förberedelser inför nyårsfirande längs Tsim Sha Tsui promenade och Star Avenue. Längs hela hamnpromenaden var det stor aktivitet innan nyåret. Det skulle bli nedräkning till det nya året på conventioncentres fasad och därefter fyrverkerier. Så folk bänkade sig tidigt för att få de bästa platserna och den bästa kameravinkeln. Lite roligt att se all frenesi och alla arrangemang innan med alla barrikader och staket och ordningsskyltar som skulle upp. Massor av poliser och ordningsvakter var på plats. Själva skulle vi bara passera på väg till starbucks på eftermiddagspromenad. Lite kaffe i kvällssolen är inte så dumt. Solen som står lågt på himlen är så fin och ger så vackert ljus över byggnaderna på Hongkongsidan.

 

 

 

 

 

 

Senare strax innan tolvslaget gick vi ut min lilla minifamilj. Vår normalt ganska luftiga promenadstråk var nu fyllt med folk och vi fick nöja oss med att stå lite avsides och kolla in de sista sekunderna på nedräkningen. Och sedan ett magnifikt nyårsfyrverkeri. Fint var det, men jag skulle aldrig köa i timtal för att få stå perfekt.