Med tiden tar man själv efter och gör saker utan att bry sig så mycket om var andra människor tänker. Drar mig inte längre för att göra strech/yoga övningar offentligt. Sjunger själv glatt och högljudt för att roa Emma när vi är ute och går, trots avsaknad av sångröst. Ganska befriande faktiskt.
fredag 10 januari 2014
Gatuliv
Det är många människor som bor i Hongkong och många människor på en ganska begränsad yta. Det gör att man allt som oftast får se människor göra allehanda saker som man kanske annars gör lite mer i enskildhet. Till exempel mannen som klipper naglarna när han åker rulltrappa. Lite tidseffektivt liksom... Eller mannen som flera kvällar i rad som gör uppsjungnings övningar på strandpromenaden, överröstar havet, samtidigt som han strechar. Har nu barnvagnspromenerat flera dagar till ljudet av la, la, la, ma, ma, ma, å
Med tiden tar man själv efter och gör saker utan att bry sig så mycket om var andra människor tänker. Drar mig inte längre för att göra strech/yoga övningar offentligt. Sjunger själv glatt och högljudt för att roa Emma när vi är ute och går, trots avsaknad av sångröst. Ganska befriande faktiskt.
Med tiden tar man själv efter och gör saker utan att bry sig så mycket om var andra människor tänker. Drar mig inte längre för att göra strech/yoga övningar offentligt. Sjunger själv glatt och högljudt för att roa Emma när vi är ute och går, trots avsaknad av sångröst. Ganska befriande faktiskt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar