Så Emma och jag tog MTR till Kan Sheung Road stationen. När man går ut från den relativt stora och moderna stationen slås man av kontraster. Det känns som man landat mitt ute i ingenstans. Från att komma från det tätbefolkade Hong Kong med all trafik, allt folk och alla höga hus till att komma ut ur denna station och mötas av en stor tom stenbelaggd yta där man långt långt borta ser bergen, kändes lite som att komma till ett annat land.
Vägbeskrivningen i guideboken var inte den bästa. ..."but finding the connecting path requires a little bit walking back and forth..." och det var ju sant. Men om beskrivningen hade varit bättre hade man kanske inte behövt gå så mycket fram och tillbaka. Så här kommer en liten vägbeskrivning om ni ska dit. Från MTR gå ut exit B, ta gångbron över floden och fortsätt rakt fram tills man kommer till ett stoppljus (10 minuter). Gå över gatan och ta till vänster. Ganska snart kommer en liten lerstig mellan husen och man kan se muren till walled village. Gå in där och du har byn 300 meter framför dig. Om du missar stigen, fortsätt Kan Sheung Road tills du kommer till ett Tkors och Kan Tim Road. Ta till höger. Följ denna väg ett hundratal meter och du har byn på höger sida. (Så där ja!)
Stigen till Kat Hing Wai. |
Övergivna hus längs vägen |
Men att gå lite extra innebär även att man får se mer och se sådant som andra kanske inte tycker är värt att nämna, men som jag gillar att titta på. Och jag hade inte bråttom. Det var en skön eftermiddagssol och fåglarna kvittrade och det var skönt att komma ur centrala Hong Kong.
Så här ser det ut. Mest en mur som omgärdar ett kvarter. Detta är den enda ingången till byn.
På murens hörn finns små torn. Just nu överväxta med träd och buskar. Under tornet fanns en stor tvättställning. Tog bort lite av medeltidskänslan. Det kostar 3 HKD (~2,5SEK) att gå in, det är mer en symbolisk donation till byn än en egentlig avgift. Men de äldre damerna som vaktar ingången ser till att du betalar. Sedan frågar de om du vill ta kort på dem. Och det vill man ju. Sedan vill de ha betalt. 10 HKD var. Ingen summa att tala om, men det är ganska bra att veta så man har med sig mindre sedlar. Efter fotografering, betalning så var det dags att tråckla in mig och barnvagnen över den höga tröskeln. Detta medan 10 talet små damer kollar på och skrockar över att man har med sig en bebis och så besvärligt det såg ut att ta sig över tröskeln. Tyvärr så talade de ingen engelska (förutom; photo, ten dollar), det hade annars varit spännande att stanna och småprata lite, kolla in spelet de satt och spelade i skuggan.
På det stora hela en trevlig utflykt. Skönt att komma ut ut hektiska delar av Hong Kong ibland. Byn var intressant även om det kämnns lite konstigt att smyga omkring på andras bakgårdar. Spännade att få se så olika delar av Hong Kong. Man blir lätt lite hemmablind annars.